Idag på Kaleos match så satt jag och pratade med två mammor. Och så frågade den ena var jag var ifrån och då berättar hon att hennes svärmor också är från Sverige, Norrköping. Och efter en stund vem kommer inte då? Jo hon.
Så vi pratade lite. Kändes asskumt! Kunde knappt prata svenska kändes det som. Jag var liksom tvungen att tänka och typ säga om för jag började typ säga nån sak som man säger på engelska men kommer på att så kan jag ju inte formulera mig på svenska. Stakade mig typ. Haha. Jag vet inte... jag gillar den engelska/amerikanska klangen bättre än svenskan. Vet inte vad det kan vara? Engelska låter mer vänligt typ ;-)