... om jag har någon träningsvärk idag?!
Jag är helt mörbultad i hela kroppen! Vaderna känns, innanlåren känns, alla muskler runt om axlarna känns ännu mer (bakom, framför, under), och ryggen känns, och armarna och högersidan på nacken. Haha. Jag hade problem med att lyfta upp huvudet från kudden imorse vill jag lova.
Yogan gick rätt bra tänkte jag säga. Nog gick den väl an, men eftersom jag är så slut i kroppen började armar och ben skaka innan man ens stält sig klart i en position. Som tur var provade vi lite andra övningar idag som inte var så hemskt påfrestande för ben och armar. Vi skulle ligga med rumpan mot väggen och benen upp lutade mot väggen, och så skulle vi stå på axlarna och hålla på lite och sista kvarten låg vi och slappnade av och lyssnade på typ meditation som förberedde oss inför dagen.
Pilatesen imorgon blir väl en annan historia.
Men jag hade i alla fall allt lite svårt att röra på mig ibland, med nacken och det. Gick långsamt då jag skulle flytta runt på mig eftersom hela kroppen värker och spände jag huvdet, eller nacken kanske det är man spänner så ville den liksom bara dra tillbaka. utmaningar tär på kroppen må jag säga :-)
Men trots det så känner jag redan för att åka ut igen. Jag vill prova andra sidan, med höger ben framåt. Men jag tror knappast jag skulle klara av det redan idag, men ja som sagt, jag vill ut igen! Jag är väldigt förvånad över att jag inte känner ännu mer i benen än vad jag gör för dom verkligen sved och skakade igår för att jag bromsade så mycket, jag trodde dom skulle vara värst idag, men nejnej. Där jag inte kände av nåt alls är det värst, så tokigt :-)

Så vill jag även passa på att gratulera Anders Proppen Björk, mammas sambo, Charlies pappa, som fyller år idag. Ett stort grattis från mig!

Nu är det ca en timme kvar tills man börjar jobba igen. Vad ska man hitta på till dess mån tro? Vila den slitna kroppen och knoppen kanske?

På tal om vila. Det var så lustigt imorse. Jag drömde att klockan ringde och att jag vaknade men jag orkade verkligen inte att kliva upp, det gick liksom inte. Så jag låg kvar ett tag.
Sedan (nu i verkligheten) bestämmer jag mig för att se hur mycket klockan är och då hade den ju inte alls ringt, vilket jag trodde att den hade. Jag hade fortfarande typ en kvart till godo. Det var lite styggt, det var liksom så verkligt!